Räkna ut ditt BMI (BMI-Kalkylator)

BMI, eller Body Mass Index, är ett mått som används för att uppskatta ditt kroppsfett baserat på din vikt i förhållande till din längd.

Det är ett enkelt och snabbt sätt att se om du är underviktig, normalviktig, överviktig eller fet, vilket kan hjälpa till att identifiera hälsorisker relaterade till vikten.

BMI Kalkylator

BMI Kalkylator

För att räkna ut BMI använder man följande formel: BMI = vikt (kg) / (längd (m) * längd (m)). Till exempel, om en person väger 70 kg och är 1,75 meter lång, blir deras BMI 70 / (1,75 * 1,75) = 22,86.

Detta värde kan sedan jämföras med standard BMI-kategorier för att avgöra om man har en hälsosam vikt. Det finns dock många undantag och BMI är inte alltid en sanning, vilket är viktigt att vara medveten om.

Vi förklarar mer längre ner, på vilket sätt BMI ibland blir missvisande.

Vad innebär olika BMI- och vad bör man vidta för åtgärder?

Under 18,5 (Undervikt)

Personer med ett BMI under 18,5 klassificeras som underviktiga. Detta kan innebära att de inte får i sig tillräckligt med näring, vilket kan leda till hälsoproblem som nedsatt immunförsvar, benskörhet och muskelsvaghet.

För att förbättra sin hälsa kan individer i denna kategori behöva öka sitt kaloriintag med näringsrika livsmedel och eventuellt konsultera en dietist eller läkare för att säkerställa att de får en balanserad kost.

18,5-24,9 (Normalvikt)

Ett BMI mellan 18,5 och 24,9 anses vara inom normalviktsintervallet. Personer i denna kategori har generellt en lägre risk för att utveckla viktrelaterade hälsoproblem som hjärtsjukdomar, diabetes och högt blodtryck.

För att bibehålla en hälsosam vikt bör individer fortsätta att äta en balanserad kost och regelbundet motionera. Det är också viktigt att ha regelbundna hälsokontroller för att övervaka eventuella förändringar i vikt och hälsa.

25-29,9 (Övervikt)

Personer med ett BMI mellan 25 och 29,9 klassificeras som överviktiga. Detta kan öka risken för hälsoproblem som högt blodtryck, typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar och vissa typer av cancer.

För att minska dessa risker kan individen behöva göra livsstilsförändringar som att öka fysisk aktivitet, äta en hälsosammare kost och minska kaloriintaget. Att söka stöd från en dietist eller läkare kan också vara till hjälp.

30-34,9 (Obesitas Klass 1)

Ett BMI mellan 30 och 34,9 indikerar obesitas klass 1. Detta innebär en högre risk för allvarliga hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar, stroke, diabetes och sömnapné.

För att minska dessa risker rekommenderas det starkt att individen gör betydande livsstilsförändringar, inklusive att följa en striktare diet, öka den fysiska aktiviteten och eventuellt delta i viktminskningsprogram under övervakning av sjukvårdspersonal.

35-39,9 (Obesitas Klass 2)

Personer med ett BMI mellan 35 och 39,9 har obesitas klass 2, vilket innebär en mycket hög risk för allvarliga hälsoproblem, inklusive de som nämnts ovan, samt ytterligare komplikationer som ledproblem och andningssvårigheter.

För att hantera detta kan mer intensiva åtgärder krävas, såsom medicinsk behandling, kirurgiska ingrepp som gastric bypass, samt omfattande livsstilsförändringar och regelbunden uppföljning med hälso- och sjukvårdspersonal.

>40 (Obesitas Klass 3)

Ett BMI över 40 klassificeras som obesitas klass 3, eller svår fetma. Detta innebär en extremt hög risk för livshotande hälsoproblem, inklusive allvarliga hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, vissa typer av cancer och allvarliga ledproblem.

Hanteringen av denna kategori kräver ofta en kombination av kirurgiska ingrepp, medicinsk behandling och intensiva livsstilsförändringar. Regelbunden uppföljning och stöd från sjukvårdspersonal är avgörande för att hantera och minska hälsoriskerna.

BMI är en indikation och inte alltid 100% korrekt

BMI, eller Body Mass Index, är ett enkelt mått som används för att uppskatta en persons kroppsfett baserat på deras vikt i förhållande till deras längd. Det används ofta för att kategorisera individer som underviktiga, normalviktiga, överviktiga eller feta, och kan ge en snabb indikation på potentiella hälsorisker relaterade till vikt.

Det är dock viktigt att förstå att BMI inte alltid är 100% korrekt och har sina begränsningar. Här är några anledningar till varför BMI kan vara missvisande:

  1. Muskelmassa: BMI skiljer inte mellan muskler och fett. En person med hög muskelmassa, som en idrottare, kan ha ett högt BMI trots att de har låg kroppsfettprocent och är i utmärkt hälsa.
  2. Kroppssammansättning: BMI tar inte hänsyn till var kroppsfettet är fördelat. Fett runt midjan (visceralt fett) är mer skadligt än fett på höfterna och låren (subkutant fett), men detta reflekteras inte i BMI.
  3. Ålder och kön: BMI tar inte hänsyn till skillnader i kroppssammansättning som kan bero på ålder och kön. Äldre personer kan ha mer kroppsfett än yngre personer med samma BMI, och kvinnor tenderar att ha mer kroppsfett än män med samma BMI.
  4. Etnisk bakgrund: Olika etniska grupper kan ha olika risknivåer för hälsoproblem vid samma BMI. Till exempel kan asiatiska individer ha en högre risk för typ 2-diabetes och hjärtsjukdomar vid lägre BMI-värden jämfört med personer av europeisk härkomst.

Därför bör BMI användas som en indikation snarare än en definitiv diagnos. Det är viktigt att komplettera BMI med andra mätningar och bedömningar, såsom midjemått, kroppsfettprocent, och en helhetsbedömning av en persons hälsotillstånd och livsstil. För en mer noggrann bedömning av hälsorisker relaterade till vikt bör man konsultera en läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal.

Så att kolla vad du har för BMI är alltså en bra utgångspunkt. Men att du har ett lite för högt BMI behöver inte vara farligt beroende på orsaken till det. Däremot kan det vara bra att kolla upp om du är osäker på varför du har ett högt BMI.

Tabell som visar BMI-värden för olika längder och vikter:

Längd (cm)Vikt (kg)BMIKategori
1604517.6Undervikt
1605019.5Normalvikt
1605521.5Normalvikt
1606023.4Normalvikt
1606525.4Övervikt
1607027.3Övervikt
1607529.3Övervikt
1608031.2Obesitas Klass 1
1608533.2Obesitas Klass 1
1609035.2Obesitas Klass 2
1609537.1Obesitas Klass 2
16010039.1Obesitas Klass 2
16010541.0Obesitas Klass 3
1705017.3Undervikt
1705519.0Normalvikt
1706020.8Normalvikt
1706522.5Normalvikt
1707024.2Övervikt
1707525.9Övervikt
1708027.7Övervikt
1708529.4Obesitas Klass 1
1709031.1Obesitas Klass 1
1709532.9Obesitas Klass 1
17010034.6Obesitas Klass 1
17010536.3Obesitas Klass 2
17011038.1Obesitas Klass 2
1805517.0Undervikt
1806018.5Normalvikt
1806520.1Normalvikt
1807021.6Normalvikt
1807523.1Normalvikt
1808024.7Övervikt
1808526.2Övervikt
1809027.8Övervikt
1809529.3Obesitas Klass 1
18010030.9Obesitas Klass 1
18010532.4Obesitas Klass 1
18011034.0Obesitas Klass 1
18011535.5Obesitas Klass 2
18012037.0Obesitas Klass 2
1856017.5Undervikt
1856519.0Normalvikt
1857020.5Normalvikt
1857521.9Normalvikt
1858023.4Normalvikt
1858524.8Övervikt
1859026.3Övervikt
1859527.8Övervikt
18510029.2Obesitas Klass 1
18510530.7Obesitas Klass 1
18511032.1Obesitas Klass 1
18511533.6Obesitas Klass 1
18512035.1Obesitas Klass 2
18512536.5Obesitas Klass 2
1906518.0Undervikt
1907019.4Normalvikt
1907520.8Normalvikt
1908022.2Normalvikt
1908523.5Normalvikt
1909024.9Övervikt
1909526.3Övervikt
19010027.7Övervikt
19010529.0Obesitas Klass 1
19011030.4Obesitas Klass 1
19011531.8Obesitas Klass 1
19012033.2Obesitas Klass 1
19012534.6Obesitas Klass 1
19013036.0Obesitas Klass 2
1957018.4Undervikt
1957519.7Normalvikt
1958021

Ökade risker med ett högt BMI

Ett högt BMI, särskilt när det överstiger 25, är associerat med en ökad risk för flera hälsoproblem. Här är några av de viktigaste riskerna och tillstånd som kan förvärras av ett högt BMI:

1. Hjärt-kärlsjukdomar

Högt BMI är en betydande riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, inklusive högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke. Överflödig kroppsvikt kan leda till att hjärtat arbetar hårdare, vilket ökar risken för hjärtsjukdomar.

2. Typ 2-diabetes

Övervikt och fetma är starkt kopplade till utvecklingen av typ 2-diabetes. Överskott av kroppsfett, särskilt runt buken, kan leda till insulinresistens, vilket är en föregångare till diabetes.

3. Cancer
Fetma är associerad med en ökad risk för flera typer av cancer, inklusive bröst-, kolon-, njur-, lever- och bukspottkörtelcancer. Fettvävnad producerar östrogen, vilket kan främja cancerutveckling i vissa organ.

4. Sömnapné

Övervikt kan leda till andningsproblem som sömnapné, en störning där andningen upphör periodiskt under sömnen. Detta kan leda till dålig sömnkvalitet och ökad risk för hjärtproblem.

5. Ledproblem

Övervikt ökar belastningen på lederna, särskilt knän och höfter, vilket kan leda till artros och andra ledproblem. Detta kan begränsa rörligheten och minska livskvaliteten.

6. Gallblåsesjukdomar

Personer med högt BMI har en högre risk för att utveckla gallstenar och andra gallblåsesjukdomar. Överskott av kolesterol i blodet kan bidra till bildandet av gallstenar.

7. Leverproblem

Fetma kan leda till fettlever, en tillstånd där fett ackumuleras i levern. Detta kan utvecklas till icke-alkoholrelaterad fettlever (NAFLD) och i allvarliga fall till skrumplever.

8. Reproduktionsproblem

Kvinnor med högt BMI kan uppleva menstruationsstörningar och fertilitetsproblem. Fetma kan också öka risken för komplikationer under graviditeten, såsom graviditetsdiabetes och högt blodtryck.

9. Psykiska problem

Övervikt och fetma kan påverka den mentala hälsan negativt, vilket kan leda till depression, ångest och låg självkänsla. Social stigmatisering och diskriminering på grund av vikt kan också bidra till psykiska problem.

10. Metabola syndromet

Metabola syndromet är en samling av tillstånd som inkluderar högt blodtryck, högt blodsocker, överflödigt kroppsfett runt midjan och onormala kolesterol- eller triglyceridnivåer. Detta syndrom ökar risken för hjärtsjukdomar, stroke och diabetes.

För att minska dessa risker är det viktigt att sträva efter en hälsosam vikt genom en balanserad kost, regelbunden fysisk aktivitet och livsstilsförändringar. Att söka stöd från hälso- och sjukvårdspersonal kan också vara avgörande för att utveckla en effektiv plan för viktminskning och hälsosam livsstil.

Gränsvärdena för BMI varierar med åldern - Högre BMI hos äldre

Ja, gränsvärdena för BMI kan variera med åldern, och äldre vuxna kan ha högre BMI utan att det nödvändigtvis innebär samma hälsorisker som för yngre vuxna. Detta beror på flera faktorer, inklusive förändringar i kroppssammansättning och minskad muskelmassa med åldern. Här är en översikt över hur BMI-gränser kan anpassas för äldre:

Äldre vuxna

För äldre vuxna (vanligtvis över 65 år) kan ett något högre BMI vara mer acceptabelt och till och med förknippas med bättre hälsa och överlevnad. Här är några anpassade gränsvärden som ibland används för äldre vuxna:

  • Undervikt: BMI under 22
  • Normalvikt: BMI 22–27
  • Övervikt: BMI 27–30
  • Obesitas: BMI över 30

Varför högre BMI kan vara acceptabelt för äldre

  1. Skydd mot sjukdomar: En viss mängd extra kroppsfett kan ge ett skydd mot sjukdomar och undernäring, vilket kan vara särskilt viktigt för äldre personer som kan ha minskad aptit eller svårigheter att äta tillräckligt.
  2. Minskad muskelmassa: Äldre personer tenderar att förlora muskelmassa (sarkopeni) och benmassa, vilket kan leda till en högre andel kroppsfett även om vikten inte förändras mycket.
  3. Reserver vid sjukdom: Extra kroppsfett kan fungera som en energireserv under perioder av sjukdom eller återhämtning, vilket kan vara fördelaktigt för äldre personer.

Bedömning av hälsa hos äldre

När man bedömer hälsan hos äldre personer är det viktigt att inte enbart förlita sig på BMI. Andra faktorer och mätningar bör också beaktas, såsom:

  • Midjemått: För att bedöma bukfetma, vilket kan vara en bättre indikator på hälsorisker än BMI.
  • Kroppssammansättning: Mätningar av muskelmassa och fettmassa kan ge en mer komplett bild av hälsan.
  • Funktionell status: Bedömning av fysisk funktion och förmåga att utföra dagliga aktiviteter.

Rekommendationer

För äldre personer rekommenderas det att ha en mer holistisk syn på hälsa och vikt. Det är viktigt att konsultera hälso- och sjukvårdspersonal för en individuell bedömning och råd som tar hänsyn till hela hälsobilden, inklusive kost, fysisk aktivitet, och eventuella kroniska sjukdomar.

För mer detaljerad information om BMI och dess gränsvärden kan du besöka 1177 Vårdguiden och Wikipedia.

Så kan man påverka sitt BMI

Att påverka sitt BMI innebär att anpassa sin kroppsvikt genom att förändra sina levnadsvanor. Här är några sätt att göra det:

1. Kost

  • Balanserad kost: Ät en varierad kost med mycket grönsaker, frukt, fullkorn, magra proteiner och hälsosamma fetter. Undvik processade livsmedel, socker och mättade fetter.
  • Portionskontroll: Var medveten om portionsstorlekar för att undvika överätning.
  • Regelbundna måltider: Försök att äta regelbundet och undvik att hoppa över måltider, vilket kan leda till överätning senare.

2. Fysisk aktivitet

  • Regelbunden träning: Sträva efter minst 150 minuter av måttlig aerob aktivitet eller 75 minuter av intensiv aerob aktivitet varje vecka, kombinerat med styrketräning två gånger i veckan.
  • Öka vardagsaktiviteten: Ta trapporna istället för hissen, gå eller cykla istället för att köra bil, och försök att vara aktiv under dagen.

3. Livsstilsförändringar

  • Sömn: Se till att få tillräckligt med sömn varje natt, eftersom brist på sömn kan påverka hormoner som reglerar hunger och aptit.
  • Stresshantering: Lär dig hantera stress genom tekniker som meditation, yoga eller djupandning. Stress kan leda till överätning och viktökning.
  • Hydrering: Drick tillräckligt med vatten under dagen. Ibland kan törst förväxlas med hunger.

4. Professionellt stöd

  • Rådgivning: Konsultera en dietist eller näringsfysiolog för personliga råd och en anpassad kostplan.
  • Medicinsk hjälp: Vid behov kan läkare rekommendera mediciner eller kirurgiska ingrepp för att hjälpa till med viktminskning, särskilt vid svår fetma.

5. Sätt upp realistiska mål

  • Små steg: Sätt upp små, realistiska mål som är lätta att uppnå. Detta kan hjälpa dig att hålla motivationen uppe.
  • Spåra framsteg: Använd en dagbok eller en app för att spåra din kost och träning. Detta kan hjälpa dig att hålla koll på dina framsteg och identifiera områden som behöver förbättras.

6. Socialt stöd

  • Stödgrupper: Gå med i en stödgrupp för viktminskning eller träning för att få motivation och råd från andra.
  • Familj och vänner: Involvera din familj och dina vänner i dina hälsosamma vanor för att få stöd och uppmuntran.

Genom att göra dessa förändringar kan du påverka ditt BMI och förbättra din allmänna hälsa. Det är viktigt att komma ihåg att viktminskning och viktkontroll är långsiktiga processer som kräver engagemang och tålamod.

När bör man uppsöka läkare (BMI under 18 eller väldigt högt BMI)

Att uppsöka läkare är viktigt om du har ett BMI som är antingen för lågt (under 18,5) eller väldigt högt (över 30), eftersom dessa värden kan indikera hälsoproblem som behöver medicinsk bedömning och behandling. Här är några specifika situationer när du bör överväga att konsultera en läkare:

Vid BMI under 18,5 (Undervikt)

  • Oförklarlig viktminskning: Om du har gått ner i vikt utan någon uppenbar anledning, kan det vara ett tecken på underliggande hälsoproblem som behöver utredas.
  • Näringsbrist: Om du har symtom på näringsbrist, såsom trötthet, svaghet, håravfall, eller hudproblem, bör du söka vård.
  • Ätstörningar: Om du misstänker att du har en ätstörning, såsom anorexia nervosa eller bulimi, är det viktigt att söka hjälp så snart som möjligt.
  • Menstruationsproblem: För kvinnor, om undervikt påverkar menstruationscykeln eller fertiliteten, bör du konsultera en läkare.
  • Allmän hälsa: Om du känner dig allmänt sjuk, svag eller har andra hälsoproblem som kan vara relaterade till undervikt.

Vid BMI över 30 (Obesitas)

  • Andningsproblem: Om du har andningssvårigheter, särskilt under sömn (sömnapné), är det viktigt att söka vård.
  • Högt blodtryck: Om du har högt blodtryck eller andra hjärt-kärlsjukdomar, bör du konsultera en läkare.
  • Diabetes: Om du har symtom på typ 2-diabetes, såsom ökad törst, frekvent urinering, eller trötthet, är det viktigt att få en medicinsk bedömning.
  • Ledproblem: Om övervikt orsakar smärta i lederna eller begränsar din rörlighet, bör du söka hjälp.
  • Gallblåsesjukdomar: Om du har symtom på gallstenar eller andra gallblåsesjukdomar, bör du konsultera en läkare.
  • Psykiska problem: Om övervikt påverkar din mentala hälsa, såsom att orsaka depression eller ångest, är det viktigt att söka stöd.

Generella tecken att uppsöka läkare

  • Snabb viktförändring: Om du upplever snabb viktökning eller viktnedgång utan att förstå orsaken.
  • Kroniska sjukdomar: Om du har kroniska sjukdomar som kan påverkas av din vikt, såsom hjärtsjukdomar, diabetes eller högt blodtryck.
  • Oförmåga att gå ner i vikt: Om du har försökt att gå ner i vikt genom kost och motion utan framgång, kan en läkare hjälpa till att identifiera underliggande orsaker och föreslå andra behandlingsalternativ.

Att söka professionell hjälp kan ge dig tillgång till en rad resurser och behandlingar som kan hjälpa dig att hantera din vikt och förbättra din allmänna hälsa. För mer information kan du besöka 1177 Vårdguiden.